FLÖJTBÅL PÅ PUBLIC SERVICE

I Melodifestivalens öppningsnummer brände programledarna flöjter och uppmanade till uppror mot fjolårets danska vinnarbidrag. Sketchen har fått Sveriges Orkesterförbund att se rött. Sveriges Orkesterförbund uppskattade inte Melodifestivalens öppningsnummer under lördagkvällen. Förbundet är mycket kritiska till programledarna Nour El Refais och Anders Janssons sketch om ett “flöjtuppror”, som avslutades med ett flöjtbål i Malmö Arena.

Förbundet menar att flöjtbränningen blev en manifestation för svenska mediers och politikers förakt för orkestermusik, och vill uppmärksamma att mellan sex till tio orkestrar läggs ner varje år. Förbundet består idag av nära 300 orkestrar med totalt cirka 9.000 musiker. Magnus Eriksson, förbundsdirektör på Sveriges Orkesterförbund uttalar sig så här om händelsen:

Man tar illa vid sig när någon hånar det man sysslar med. Det går nedåt för Sveriges orkestmusiker, ungdomar är inte intresserade längre. Det här blir en känga på de som redan ligger. SVT, av alla ändamål ni kunde satsat på – varför lägger ni miljontals licenskronor på att håna alla oss som fortfarande sysslar med att spela riktiga instrument? Lite bokbål luktar det allt…

I ett land där man bränner böcker bränner man också snart människor. Nazisterna brände böcker, sedan brände de människorna.

Frihetspoeten tillika filosofen Friedrich Schiller är central för förståelsen av varför klassisk kultur behöver återinföras i samhället idag så att människan kan förstå på djupet hur hon kan undgå själslig korruption, som dagens s.k. kultur främjar hänsynslöst. Till skillnad från den nutida synen på skönhet, som Schiller skulle benämna arkitektonisk skönhet med hänvisning till samtidens tillgjordhet inom konst, musik, poesi etc., ligger tyngdpunkten i klassisk kultur på en förädling av själen som någonting som är i en ständig utbildningsprocess och därför behöver kontinuerlig näring.

För att tydliggöra vad som menas med arkitektonisk skönhet, kan man ta altsångerskan Marian Andersons och popsångerskan Beyoncés framföranden av den amerikanska nationalsången som exempel. Där Marian Anderson väljer att ställa sig bakom verket och förmedlar överväldigande skönhet så att ingen lämnas oberörd, väljer Beyoncé att manipulera sinnena med stilistiska effekter. Ur ett konstnärligt perspektiv är den själsliga utbildningen i det första fallet given.

Einstein använde sig åtskilliga gånger av musiken som redskap för att göra de ogreppbara tankarna och idéerna greppbara. Elsa Einstein, gift med Albert Einstein, har vittnat om hur han sprang mellan arbetsrummet och pianot; spelade någon liten melodi, som om han sorterade tankarna eller försökte formulera sig bortom orden för det han forskade i.

En fascinerande aspekt av Einsteins glädje för den klassiska musiken är att det, enligt honom, inte är all klassisk musik som försätter en i denna typ av tankeprocess för mänsklig kreativitet. Detta går tydligt att se i den skarpa kritik som han riktar mot Wagner kontra ordvalen om Mozart (se tidigare citat):

Jag beundrar Wagners innovationsförmåga, men bristen i hans arkitektoniska struktur ser jag som en dekadens. Utöver det finner jag hans musikaliska personlighet obeskrivligt motbjudande och jag kan enbart lyssna till honom med förakt.

Föreställ er vad Einstein skulle anse om Lady Gaga eller någon annan av “artisterna” i dagens populärkultur! Dessa s.k. musikaliska artister föder tyvärr inga genier utan ger snarare näring åt en ny medeltidskultur, där samhället försätts i ett stadium där vi likgiltigt ser på när mänskligheten skändas på sin sanna natur. Hon har ingen godhet kvar i sig utan lämnas utblottad för girighet och ondskefulla gärningar. Detta är ett gångbart koncept i en värld där sanningens skapelser raserats för att ersättas av en primitiv individualism där egoismen tar över människan och reducerar henne till en kamp för överlevnad. Och rådande finanskris ger vatten till kvarnen! En kultur som är medvetet organiserad för samhället, bör vara baserad på de principer som vi finner runtomkring oss i världen och även i sinnet.

Nödvändigheten av klassisk kultur är uppenbar på grund av dess betoning på hur man kan skapa en skön, vacker själ, där utgångspunkten är axiomet om människans godhet och storhet som en kreativ skapande varelse i universum med en förmåga att frambringa de högsta idéerna – tvärtemot vad som gäller idag. I dagens kultur berövas människan all bedömningsförmåga och väljer effektsökeri framför den livsnödvändiga idén.

MILJÖRÖRELSENS RASISTISKA RÖTTER

Tyvärr har många naiva människor i Sverige, som vill göra väl i världen, gått på den lögn som miljörörelsen har matat dem med. Det är samma lögn som gav oss folkmord i Indien, Afrika och även i Europa under nazismen. Detta är ingen överdrift. Till exempel var rasbiologin på 1920- och 1930-talen lika “vetenskaplig” och populär som klimatförändringshysterin är i dag. Men kan du dra slutsatserna av den miljöideologi som sprids i dag, utifrån vad du vet om konsekvenserna av tidigare påhitt? Många tyskar sade under Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget att “de inte visste” att det som de trodde på skulle leda till folkmord! Läkarna och vakterna i Auschwitz sade: “Vi gjorde bara vårt jobb!”

Under 2013 blev bloggaren Underbara Clara Årets miljöhjälte. Juryns motivering säger bland annat att hon: ”gör ekologiskt och miljötänk snyggt, attraktivt och lockande i sin blogg. Hon inspirerar människor att göra miljöhandlingar i vardagen och påverkar hundratusentals personer till ekotänk, återbruk och recycling, självhushållningsodlingar och hon vågar ställa de svåra frågorna och hon inspirerar människor att använda sin konsumentmakt till något gott.”

567030_109167_crop_22718

Clara bor i en stuga på landet med sin man och tillsammans lever de som på mormors tid. Det är det långsamma, miljövänliga livet hon vill ha. På sin blogg skriver hon om det förtjusande i att safta, sylta, handarbeta och renovera. Clara menar att hennes ”ny-gamla” livsstil är en bejakande och sund reaktion mot det snabba, hetsiga storstadslivet.

De stora rashygienisterna var nästan uteslutande både darwinister och naturromantiker. Det var därför inte konstigt att naturromantikerna drogs som en magnet till nationalsocialismen och att många naturskyddsföreningar anslöt sig till nationalsocialismen. En av de mest kända förespråkarna för att gå “tillbaka till naturen” i Tyskland var Ernst Haeckel, biologen som gjorde Darwin och Huxley populära i Tyskland i slutet av 1800-talet. Han var också en stark förespråkare av den germanska rasens överlägsenhet. Haeckel grundade i Tyskland flera “ekologiska holistiska” föreningar som studerade de ekologiska sambanden mellan organismer och miljön. Haeckel och hans “lära” utvecklades efter första världskriget till en extremt nationalistisk, antiindustriell, antisemitisk soppa.

Miljörörelsen har aldrig varit en gräsrotsrörelse, även om dess sympatisörer bland 40-talisterna rökte mycket gräs 1968 och därefter. Den ledande internationella “miljöorganisationen”, Världsnaturfonden WWF, grundades 1961 av kungligheter och adelsmän. En av grundarna var en icke ångerfull Hitler-sympatisör, prins Philip av England; en annan en tidigare medlem av det nazistiska SS, prins Bernhard av Holland. En tredje var Julian Huxley, som före andra världskriget var ordförande i det brittiska rasbiologiska sällskapet, Eugenics Society. Efter kriget blev han den förste ordföranden för FN:s vetenskaps- och kulturorgan Unesco. Julian Huxleys farfar, Thomas Huxley, var en nära medarbetare till biologen och antropologen Charles Darwin.

gron-fascism-klimatlogn_0

För att ännu en gång bevisa sin lust att bli av med de “överflödiga” människorna på planeten, gav WWF ut en ny rapport den 29 oktober i år under namnet “Living Planet Report 2008”, där man påstår att tre fjärdedelar av världsbefolkningen lever i länder som förbrukar mer naturresurser än vad “Jordens biokapacitet” kan klara av. Därför, argumenterar rapporten, måste regeringar tvinga fram åtgärder som kommer att “minska befolkningen, individuell konsumtion, resurser som används och avfall som förekommer i produktionen av varor och tjänster”. WWF kräver att detta minskas med en tredjedel. Om vi även tänker på den nuvarande kollapsen av produktion internationellt, och den matkris och svält som råder i stora delar av världen, är det inte svårt att inse att WWF:s råd skulle leda till massmord.

En ny våg av irrationell, religiös fanatism drar över världen, just i en tid då det är viktigt att kunna hålla huvudet kallt. Nya partiet mobiliserar nu internationellt för att stoppa denna nya motsvarighet till Mein Kampf.

SANNINGEN OM SVERIGEDEMOKRATERNA

Nytt studiehäfte som granskar SD:s historia, rötter och reaktionära politik.

studiehafte-sanningen-om-SD

“Innan invandringen var Sverige ett enda blont lyckorike enligt Jimmie Åkesson. I sitt tal målar han med breda penseldrag och per-albinska plagiat upp denna saltkråkeidyll. Ett etniskt homogent Sverige med blonda sommarbarn och där Farbror Melkers rågblonda och ständigt leende dotter Malin får sköta hemmet och barnen. Ett Sverige där hjulen snurrar obehindrat för de svenska företagen och arbetsmarknaden är stilla och harmonisk som en insjö en sommarkväll. Strejker, klasskamp, och påtvingad föräldraledighet för pappor lyser med sin frånvaro, i det sverigedemokratiska lyckorike som aldrig har funnits annat än som ett socialkonservativt fantasifoster.

Men målgruppen är tydlig. Åkesson försöker vinna poänger på den folkhemsnostalgi, som inte minst socialdemokratin ständigt underblåser. De försöker profitera på den folkliga ilskan mot det samhälle som det nyliberala systemskiftet skapat och på minnet, framför allt hos en äldre generation, om en tid då de många hade det bättre än nu.

För vår del intresserar vi oss för arbetarväljarna. Som utgör ungefär häften av SD:s väljarkår. Hur får vi dessa arbetare att förstå att det inte är invandrarna som utgör problemet i dagens Sverige, utan kapitalismen? Det ställer krav på svenska arbetare. Sparka uppåt, inte nedåt! Men det ställer också krav på invandrade arbetare. Uppträd som arbetare, inte som invandrare. Det som är viktigt är det gemensamma intresset.”

Reklamfilm puff

SAAB 340 – PASSAGERARFLYGPLANET

SAAB 340, en fullträff på den civila marknaden med ett svårslaget rekord i tillförlitlighet och bäst säljande 30-sätes-flygplan i världen genom tiderna. Den 25 januari 1983 flögs för första gången prototypen av SF-340. Vid spakarna satt chefprovflygaren Per Pelleberg och projektprovflygaren Eric Sjöberg.

I slutet av 70-talet började det bli oroligt på SAAB. Det hade börjat diskuteras om Viggen skulle bli det sista flygplanet som utvecklats och byggts av SAAB. Projektet B3LA hade lagts ner då det ansågs för dyrt och inte motsvarade kraven från Flygvapnet. SAAB sökte efter andra produkter och samarbeten inom den civila sektorn.

340-cockpit

Förarkabinen i en SAAB 340.

340-kabin

Typisk passagerarkabin SAAB 340.

Att bygga ett eget civilt flygplan hade legat och grott på SAAB, men en helt egen satsning på detta skulle bli både dyrt och osäkert. Detta ledde till att man fick igång ett samarbete med den amerikanska flygplanstillverkaren Fairchild. Målsättningen var att få 25 till 30% av marknaden i 30- till 35-sätes-segmentet. Tre år senare, 1983, flög SF-340 och blev certifierat för civilflygning 1984. 340 blev också det första flygplanet i världen att certifieras samtidigt i en gemensam process av elva nationer.

1987 kom nästa modell av 340 ut och det blev SAAB 340B. Då hade 159 plan av 340A byggts. Den nya modellen fick starkare motorer vilket innebar bättre prestanda i varmt klimat och på högt belägna flygplatser. Stjärtpartiet hade också byggts större och passagerarkabinen fick en väsentligt bättre ljudisolering. SAAB 340B började levereras 1989.

340B blev den mest sålda civila modellen, för det finns också några militära versioner av den. Svenska flygvapnet har anskaffat nio Saab 340 som där används som transportflygplan och bärare av en radarspaningsanläggning. Den senare är en version som kallas SAAB 340B AEW. Två av de fyra AEW planen har inte den stora antennen på ryggen hela tiden utan kan även användas som transportplan. Av de tre övriga används två som ren transport, bland annat till kungahuset, regering och andra dignitärer och är idag benämnt TP 100C. Ett plan används som rustningskontrollplan av Sverige, Tyskland och Storbritannien med beteckningen OS 100 (OS står för Open Skies).

340-Swedair

Swedair först i Sverige med SAAB 340.

Försäljningen gick länge strålande och SAAB kom ut med ytterligare en modell av 340 som blev kallad 340B Plus. Flygkroppen blev något förlängd och ytterligare hästkrafter stoppades i motorerna. Men så hände det som inte fick hända. En olycka med en helt annan typ, ett ATR 72 turbopropflygplan störtade i USA på grund av nedisning. Det blev hysteri bland flygpassagerare i USA då olyckan presenterades på ett sätt som fick passagerare att få intrycket av att turbopropflygplan skulle vara osäkrare än jetflygplan.

Detta medförde att luften gick ur den fina försäljningen av 340 i USA. I övriga världen gick försäljningen inte dåligt, men efter kollapsen i USA började lönsamheten med SAAB 340 gå utför och i oktober 1997 kom beskedet att tillverkningen skulle läggas ner.

Under sommaren 1999 tillverkades den allra sista SAAB 340. Det totala antalet tillverkade 340 ur alla modellerna blev 459 st inklusive 3 provflygplan. Av alla tillverkade 340 har 11 avskrivits efter olyckor, men endast tre av dessa olyckor har inneburit dödsfall av besättning och passagerare. Det flyger än idag över 400 SAAB 340 runt om i världen hos fler än 50 bolag. Svensk flygindustri kan inte bara tillverka militära flygplan utan även förstklassiga civila passagerarplan, vilket SAAB 340 har bevisat.

UMEÅS SJÄLVHATANDE LÄMLAR

Eld, snö, is och förhoppningsvis en riktig folkfest. Förväntningarna är stora inför lördagskvällens invigningsceremoni. Stadskärnan fyllts med snö och is som svenska och internationella konstnärer använder för att förvandla Umeås centrum, inför vad som förväntas ska bli en riktigt stor folkfest. Men det blir ingen folkfest, det är en VIP-fest för hotelldirektörerna, fastighetsmogulerna och politikerna, när de gurglar champagne och silar kulturarbetares blod mellan tänderna.

Nu firar de, med skrytbyggen som kommer att åderlåta kommunens budget i kvarts sekel. Nu skålar de, för de samarbetsavtal mellan kommun och näringsliv som hädanefter kommer att avlösa varandra och insynen i rofferiet och pengaskyffleriet för evigt muras för. “Kreatörer” är vad vi ska bli, vi kulturarbetare och konstnärer, projektledare för oss själva och vår stad, medan truten gör sävliga dammsugarljud och fingret alltid pekar mot norrskenet.

Vad är problemet? Jo, det ska jag förklara för er – med parollen “kulturdriven tillväxt” tar man ett kliv bort från kollektivismen och mot individualismen. I denna nya stad förväntas alla vara sin egen lyckas smed. Varenda ord och handling, varenda plagg och förfestsamtal, är en förlängning av ens eget varumärke, som man hoppas någon gång kunna plantera i en bostadsrätt med vattenutsikt och mobilstyrda rövspolare i toaletten.

Det är inte längre din stat som ska finansiera rätten till ett tryggt hem, utan det är marknaden. Det är inte längre ditt fastighetsbolag som ska vara i skuld till banken, utan det är du personligen. Det är inte längre välfärden, dagis, skola och vården som ska ge dig grundförutsättningar i livet, utan det är din ambition och din personliga kapacitet och vilja.

Egentligen borde jag kanske i denna krönika istället tacka dessa rotlösa individer. Det är nämligen mycket god propaganda för oss när de svart på vitt visar på den intellektuella skillnaden mellan oss och dem. De visar vilka det är som valt att leta fram fakta, analysera olika argument och vägt de mot varandra och tänkt kritiskt, samt vilka som gör exakt som alla andra utan att själva veta varför. Men samtidigt blir jag så frustrerad över människors oförmåga att tänka själva att jag inte bara kan blunda och ge dessa systemets nyttiga idioter en klapp på axeln.

Det är lite som när en hund rullar runt eller sträcker fram sin tass på kommando från sin husse. Hunden gör det inte för att denne mår bättre av det utan för att den blivit tränad sedan låg ålder att göra så, kanske möjligtvis för att få en välsmakande godbit eller i tragiska fall, för att undvika att bli slagen. Likadant är det med de människor som ställde upp på Umeå torg i idag för att stödja kulturen.

Västerbottenskuriren säger ”hoppa!” och tusentals Umeåbor hoppar. Kommunpolitikerna säger ”rulla runt!” och Umeå rullar runt. Balticgruppen säger ”vacker tass!” och folket i Umeå räcker vacker tass. I vissa fall har det gått så långt att Umeborna också tagit med sina barn liksom för att försöka få en extra klapp på huvudet av sin herre: titta mitt barn kan också vifta på svansen!

Hjärntvättade lämlar utan egen tankeverksamhet eller konstnärliga självhatare? Oavsett så ses vi på demonstrationen ikväll!