FLÖJTBÅL PÅ PUBLIC SERVICE

I Melodifestivalens öppningsnummer brände programledarna flöjter och uppmanade till uppror mot fjolårets danska vinnarbidrag. Sketchen har fått Sveriges Orkesterförbund att se rött. Sveriges Orkesterförbund uppskattade inte Melodifestivalens öppningsnummer under lördagkvällen. Förbundet är mycket kritiska till programledarna Nour El Refais och Anders Janssons sketch om ett “flöjtuppror”, som avslutades med ett flöjtbål i Malmö Arena.

Förbundet menar att flöjtbränningen blev en manifestation för svenska mediers och politikers förakt för orkestermusik, och vill uppmärksamma att mellan sex till tio orkestrar läggs ner varje år. Förbundet består idag av nära 300 orkestrar med totalt cirka 9.000 musiker. Magnus Eriksson, förbundsdirektör på Sveriges Orkesterförbund uttalar sig så här om händelsen:

Man tar illa vid sig när någon hånar det man sysslar med. Det går nedåt för Sveriges orkestmusiker, ungdomar är inte intresserade längre. Det här blir en känga på de som redan ligger. SVT, av alla ändamål ni kunde satsat på – varför lägger ni miljontals licenskronor på att håna alla oss som fortfarande sysslar med att spela riktiga instrument? Lite bokbål luktar det allt…

I ett land där man bränner böcker bränner man också snart människor. Nazisterna brände böcker, sedan brände de människorna.

Frihetspoeten tillika filosofen Friedrich Schiller är central för förståelsen av varför klassisk kultur behöver återinföras i samhället idag så att människan kan förstå på djupet hur hon kan undgå själslig korruption, som dagens s.k. kultur främjar hänsynslöst. Till skillnad från den nutida synen på skönhet, som Schiller skulle benämna arkitektonisk skönhet med hänvisning till samtidens tillgjordhet inom konst, musik, poesi etc., ligger tyngdpunkten i klassisk kultur på en förädling av själen som någonting som är i en ständig utbildningsprocess och därför behöver kontinuerlig näring.

För att tydliggöra vad som menas med arkitektonisk skönhet, kan man ta altsångerskan Marian Andersons och popsångerskan Beyoncés framföranden av den amerikanska nationalsången som exempel. Där Marian Anderson väljer att ställa sig bakom verket och förmedlar överväldigande skönhet så att ingen lämnas oberörd, väljer Beyoncé att manipulera sinnena med stilistiska effekter. Ur ett konstnärligt perspektiv är den själsliga utbildningen i det första fallet given.

Einstein använde sig åtskilliga gånger av musiken som redskap för att göra de ogreppbara tankarna och idéerna greppbara. Elsa Einstein, gift med Albert Einstein, har vittnat om hur han sprang mellan arbetsrummet och pianot; spelade någon liten melodi, som om han sorterade tankarna eller försökte formulera sig bortom orden för det han forskade i.

En fascinerande aspekt av Einsteins glädje för den klassiska musiken är att det, enligt honom, inte är all klassisk musik som försätter en i denna typ av tankeprocess för mänsklig kreativitet. Detta går tydligt att se i den skarpa kritik som han riktar mot Wagner kontra ordvalen om Mozart (se tidigare citat):

Jag beundrar Wagners innovationsförmåga, men bristen i hans arkitektoniska struktur ser jag som en dekadens. Utöver det finner jag hans musikaliska personlighet obeskrivligt motbjudande och jag kan enbart lyssna till honom med förakt.

Föreställ er vad Einstein skulle anse om Lady Gaga eller någon annan av “artisterna” i dagens populärkultur! Dessa s.k. musikaliska artister föder tyvärr inga genier utan ger snarare näring åt en ny medeltidskultur, där samhället försätts i ett stadium där vi likgiltigt ser på när mänskligheten skändas på sin sanna natur. Hon har ingen godhet kvar i sig utan lämnas utblottad för girighet och ondskefulla gärningar. Detta är ett gångbart koncept i en värld där sanningens skapelser raserats för att ersättas av en primitiv individualism där egoismen tar över människan och reducerar henne till en kamp för överlevnad. Och rådande finanskris ger vatten till kvarnen! En kultur som är medvetet organiserad för samhället, bör vara baserad på de principer som vi finner runtomkring oss i världen och även i sinnet.

Nödvändigheten av klassisk kultur är uppenbar på grund av dess betoning på hur man kan skapa en skön, vacker själ, där utgångspunkten är axiomet om människans godhet och storhet som en kreativ skapande varelse i universum med en förmåga att frambringa de högsta idéerna – tvärtemot vad som gäller idag. I dagens kultur berövas människan all bedömningsförmåga och väljer effektsökeri framför den livsnödvändiga idén.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s