AKTIVITETSRAPPORT

Fredag 19 september – Äppelplockarallmänning / fruktförmedling (13.00 – 16.00, samling; Dungen vid Ålidhem C, Umeå)

Tillsammans samlades ett antal aktivister i Ålidhems gemensamma park ”Dungen” för att dra runt i närliggande villaområden och samla in frukt som inte tagits tillvara på. Frukten ställdes sedan ut under ett antal dagar vid Ålidhem C så att de som inte har fruktträd kan ta del av den oberoende av ekonomi.

Söndagen den 12 oktober så samlades Nya Partiets aktivister från Tierp, Mora och Söderhamn för att gemensamt göra en insats för Hofors barn, som i åratal ignorerats av det kommunala bolaget Hoforshus AB. Vid flera tillfällen så har de boende i området bett om att få den minst sagt bedrövliga lekplatsen på Storgatan i Hofors rensad på ogräs samt att få staket och andra fasta installationer reparerade och barnsäkra. Tyvärr så föll det på döva öron.

När Nya Partiet fick reda på dessa missförhållanden så skickade man in en tillståndsansökan till Hoforshus AB för att få reparera och måla staket samt andra delar av lekparks-inredningen samt rensa bort det nästan meterhöga ogräset.Veckorna gick och inget tillstånd eller ens svar gavs. Aktivisterna valde då att ta saken i egna händer. Man införskaffade material såsom färg, virke och leksaker till barnen och åkte till den lokalt omtalade platsen där man träffade några av de boende i området som visade stor tacksamhet och glädje över partiets initiativtagande.

– Vi tycker att det saknas sociala mötesplatser i det offentliga för oss boende som vi själva kan formas efter våra drömmar och visioner, säger en av byggarna.

1907875_878837785484552_6565623278989604945_n

PENGAJAKT I SKÄRGÅRDEN

Är det en slump att en ny regering knappt hunnit tillträda förrän krigsmakten på nytt drar igång det stora ubåtsspektaklet? Knappast. Vi sticker ut hakan och hävdar att krigsmakten jagar efter pengar, inte efter någon spökande ubåt. Det är höjda försvarsanslag som skall fiskas upp ur vattnen utanför Stockholm.

Ubåtsspektaklets ouvertyr spelades upp i oktober 1981. Det var då den sovjetiska skrothögen U137 gick på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona, förvillat dit av en krånglande kompass och stupfullt befäl. Att U137 skulle gått in i Gåsefjärden för att spionera faller på sin egen orimlighet. Den som går in i en så trång skärgård med en så otymplig båt blir upptäckt. Ändå använd U137 än idag som ”bevis” för att ryska ubåtar opererar i svenska vatten, som av Lena Melin i Aftonbladet. Det är infantilt.

U137 öppnade dammluckorna för det som kom att kallas ubåtshysterin. Mystiska föremål observerades i alla svenska vatten, från Göteborg till Luleå – ”framförallt av kaffedrickande tanter på balkong och groggbröder i segelbåt”, för att citera den skeptiske marinofficeren Karl Andersson, som var förste svensk ombord i U137. Men tillförlitligheten spelade ingen roll. Marinen ryckte ut i den ena storstilade insatsen efter den andra i ett kigsskådespel som fick kvällspressen journalister att gå i spinn, precis som idag.

Det som nu utspelas i Stockholms skärgård påminner bara alltför mycket om 1980-talets välregisserade falskspel. Någon säger sig ha observerat ett mystiskt föremål i Kanholmsfjärden i Stockholms norra skärgård. Marinen drar genast till sjöss i den stora ubåtsjakten med en hord av lystna krigsreportrar i släptåg. I rapporteringen förvandlas det mystiska föremålet genast till en ubåt och att den då är rysk är givet, om inte annat för att krigsmakten påstår sig ha avlyssnat radiotrafik mellan Stockholms skärgård och Kaliningrad.

Sedan behöver marinen bara åka runt i sina båtar för att spektaklet skall spela sig självt. En sportfiskare på en strandbank utanför Sandhamn förvandlas till en landstigen rysk elitsoldat. En ryskägd oljetanker som driver runt i Östersjön i väntan på lastorder fantiseras som ubåtens moderskepp, trots att drivandet är legio i bulkbranschen. En suddig bild, som kan föreställa vad som helst, framförs som bevis.

Det finns bara en part som har intresse av och möjlighet att arrangera en ubåtsjakt, oavsett om det finns någon ubåt att jaga eller inte, och det är den svenska krigsmakten själv. Intresset är givet. Inte minst marinen har gått på svältkost i många år, sedan flygvapnet och insatsförsvaret tagit alla resurser i anspråk.

Nu har Sverige fått en ny regering. I den lär generaler och amiraler inte frukta Stefan Löfven och Peter Hultqvist, de är välvilliga krigare, men Miljöpartiet är definitivt ett orosmoment. Då är det bäst att sätta ner foten redan från början – genom att arrangera ett ubåtsspektakel. Ubåtsfantomen skall täppa till truten på Gustav Fridolin och Åsa Romson och alla som så mycket som knystar om minskade anslag till krigsmakten. Att fantomen dessutom ger lungkraft åt Nato-vänner som Allan Widman och Göran Hägglund gör inte saken sämre.

Pengajakt, alltså, inte ubåtsjakt.